29.4.10

Vi är inte älskare nu, även om jag vill det, allt har kollapsat. Du hade tårar i ögonen när du lyfte, men det måste varit glädjetårar och ditt hjärta måste ha varit fyllt av glädje. Att se en annan varelse plågas, det är väl ändå höjden av lycka.
Det värsta är att jag fortfarande skulle dö för dig. Min redan lemlästade kropp skulle med glädje och lycka i bröstet lämna sitt liv för att du skulle leva vidare. Jag älskar dig. Alltid

2 kommentarer:

  1. Det gör lite ont att läsa häromkring. Men det är absolut omöjligt att låta bli.
    Det är fint.
    Helt väldigt fint, och jag kan inte sluta läsa.
    Om igen.
    Som vanligt.

    SvaraRadera
  2. åh, det här var om en fågel? vill läsa den också :(

    SvaraRadera